Team Extreme
 

 

Publisert 04.11.09

Erling Holden

professor, Høgskulen i Sogn og Fjordane

E-post:
erling.holden@vestforsk.no

Erling Holden er professor i fornybar energi ved Høgskulen i Sogn og Fjordane. Han har en doktorgrad i by- og regionplanlegging fra NTNU og sivilingeniørutdannelse i energi- og prosessteknikk fra samme sted. Holden har mer enn 20 års erfaring fra forskning på transport, energi og miljø. Fram til 2008 var han forsker og forskningsleder ved Vestlandsforskning.

 

Bidratt med:

Fly me to the moon! (30.08.2009)

Bør du kjøpe ny bil? (06.07.2009)

Skjebnespørsmålet (03.12.2008)

Én grønn svale gir ingen Hvit Vinter (17.02.2008)

Glem ikke samfunnsvitenskapene! (05.02.2008)

Transport og miljø og sånn... (05.12.2006)

Tre myter om hydrogen (18.04.2005)

Tenk om alle bodde i Oslo (31.03.2005)

Den nye transportpolitikken (26.10.2004)

 

Hei igjen, Erling!

 

Vi i Team Extreme har nå jobbet endel med teoridelen vår til konkurransedagen neste lørdag... Lurer likevel på om du har anledning til å svare på noen spørsmål på mail?

Viser til artikkelen din om "Transport og miljø og sånn...".  Du skriver der at vi må utvikle drivstoff fra nye og varige energikilder.  Vi i vår oppgave peker på biodrivstoff som et område og satse på. Biodiesel, biogass, bioetanol og biohydrogen.  Hva tenker du om dette?  Du viser til at vi har kunnskaper om nye drivstoff som vil gjøre oss uavhengig av fossile brensel.  Hva mener du er det beste alternativet?

Vi har og sett på intelligente transportsystemer (ITS) som et område som har miljømessige effekter i fht. å gjøre transporten mer effektiv, sikker, framkommelig og klimavennlig.  Hva tenker du om dette?

Du som jobber med dette til daglig -hvor langt unna mener du vi er et avgjørende vendepunkt?  -Hvordan takler folk i fagmiljøet å vite at kunnskapen finnes -men at politikerne ikke tar nok tak i det?

Til slutt lurer vi på om vi kan få bruke artikkelen "Transport og miljø og sånn..."  + bilde av deg i stand-området vårt på konkurransedagen?  Dersom vi får svar fra deg innen onsdag f.k. vil vi legge svarene inn på bloggen vår (www.team-extreme-fll.blogspot.com)

 

Håper på raskt svar.

 

Mvh Team Extreme v/Sigve

 

>>>>>>>>>>>>>>>>>>> 

Hei Team Extreme ved Sigve!

 

Noen svar herfra:

 

Lurer på om vi kan få bruke artikkelen "Transport og miljø og sånn..."  + bilde av deg i stand-området vårt på konkurransedagen?  

 

1. Dere må gjerne bruke min artikkel (sikkert lurt å oppgi "forskning.no" som kilde, siden artikkelen vel er hentet derfra) og gjerne bilde også.

 

Viser til artikkelen din om "Transport og miljø og sånn...".  Du skriver der at vi må utvikle drivstoff fra nye og varige energikilder.  Vi i vår oppgave peker på biodrivstoff som et område og satse på. Biodiesel, biogass, bioetanol og biohydrogen. Hva tenker du om dette?  

 

2. Jeg tror at biodrivstoff vil være en viktig del av drivstoffpolitikken de nærmeste par tiårene, særlig for bruk i tyngre kjøretøy og fly (som ikke kan elektrifiseres). Jeg har mest tro på biometanol og bioetanol (fremstilt fra trevirke, såkalt annen-generasjons drivstoff), men biodiesel og biogass kan også være interessante om enn i mindre skala. Biohydrogen tror jeg ligger legger frem i løypa.

 

Du viser til at vi har kunnskaper om nye drivstoff som vil gjøre oss uavhengig av fossile brensel.  Hva mener du er det beste alternativet?

 

3. Mine tanker om drivstoff er som følger:

 

3.1 Frem til 2020:

- Fremdeles mest bensin- og dieselkjøretøy, men kjøretøyene bruker stadig mindre drivstoff og slipper ut mindre CO2 enn i dag (først og fremst som et resultat av kommende EU-krav til bilprodusentene). Økt bruk av biodrivstoff (fly og tyngre kjøretøy) og elektriske biler (person og varebiler); bio og el vil ikke utgjøre mer enn 10 prosent av totalenergiforbruket til transport.

 

3.2 Fra 2020 til 2050: Her kan det gå to veier:

- Alternativ 1: Vi har mindre råolje, men begynner å produsere bensin og diesel fra såkalte ukonvensjonelle oljekilder (oljesand og kull). De fleste kjøretøyene vil altså fortsatt gå på bensin og diesel, men forbruk og utslipp er vesentlig lavere enn i dag. Mindre innslag av ulike alternative drivstoffer som biodrivstoff, elektriske biler, naturgass og metanol

- Alternativ 2: Store deler av transportsektoren er elektrifisert (kanskje så mye som 75%). Den resterende delen av sekttoren bruker ulike former for biodrivstoff

 

3.3 Etter 2050:

Det er vanlig å si "hydrogen" her, men jeg tror faktisk vi ikke aner hva som vil komme etter 2050!

 

Vi har også sett på intelligente transportsystemer (ITS) som et område som har miljømessige effekter i fht. å gjøre transporten mer effektiv, sikker, framkommelig og klimavennlig.  Hva tenker du om dette?

 

4. ITS er et interessant område og potesialet er absolutt til stede for å gjøre transport mer miljøvennlig. Mitt svar her får være bruk av ITS innen persontransport siden det er her jeg har jobbet (trolig har ITS større potensial innen godstransport).

Når det gjelder ulike former for ITS innen persontransport, er det slik at man i liten grad vet om ITS vil:

- erstatte fysiske reiser (f.eks. hjemmekontor)

- generere nye reiser (f.eks. besøke nye venner eller reisemål funnet på Internett)

- være nøytralt i forhold til reiser (altså hverken erstatte eller generere reiser)

Her mangler vi god kunnskap og dette er absolutt ett interessant område for nye forskningsprosjekt.

Med vennlig hilsen, og lykke til!

Erling Holden

 

 


 

Publisert 02.11.09

Intervju med Lars Erik Mathisen

Amund og Sigve i Team Extreme har intervjuet Lars Erik Mathisen i Mathisen Renovasjon. Han er en aktuell ”klimaperson” på Hadeland. Firmaet han er daglig leder for har fått en kontrakt med Veolia og REN, Oslo Kommune. Mathisen Renovasjon har investert i 16 biogassdrevne lastebiler som skal stå for 25 % av søpletømmingen i Oslo.

Dette er ”extremt” viktig for oss i Team Extreme. Vi trenger firmaer som tar klima på
alvor. Et ”Smart Move” av to karer fra Hadeland.  På Hadeland har vi drevet med
kildesortering og utvinnet biogass i flere år. Moro at vi er først ute med biogassdrevne
søplebiler i Oslo.

 

>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>

 

Team Extreme;

Hva var det som gjorde at dere kom på å satse på akkurat biometan/biogass, som drivstoff?

 

Lars Erik Mathisen;

Grunnen til at vi valgte gass var fordi det var lagt veldig stor vekt på miljø i anbudet vi la inn til REN (Oslo Kommune).

Hvem var det som hadde ideen?

Ideen til det hele hadde faren min, Kjell Arne Mathisen, som har lang erfaring innen transportbransjen.

Hvorfor biometan/biogass og ikke biodiesel? Er ikke biodiesel mer miljøvennlig?

Når du kjører på biogass, så kjører du på 100% ren naturkraft. Problemet med biodiesel er at det fryser ved bare -5 grader, pluss at det har en god del CO2 utslipp. Mens biogass har i motsetning 0% utslipp. Biogass er altså minst like miljøvennlig som biodiesel.

Hvor mye tror dere det koster pr. mil å bruke biometan/biogass kontra diesel?

På en lastebil bruker man ca. 2.5 liter diesel pr. mil. Gass er helt nytt for oss alle, så det er for tidlig å si noe om forbruket. Det påstås at det skal være ca. 20% mindre forbruk. En annen ting som er veldig viktig er at biogass/biometan er miljøvennlig. Vi er opptatt av klima – akkurat som dere i Team Extreme.

Må motoren bygges om for at den kan kjøre på biometan/biogass?

På en personbil må motoren bygges om. På en lastebil derimot, så er motoren bygd opp ifra bunnen av, på bensin konsept, som PVI (fransk fabrikk som bygger kun gass og elektrisk drevne motorer). Dette er bygget på spesialbestilling til Norge og for nordiske forhold. Gassen vil til enhver tid ha en temperatur på -40 celsius grader.

Hva med slitasje på motoren?

Det er antatt at motoren vil holde i 20 år. Altfor tidlig å si noe om det, med tanke på at de eldste gassmotorene som går på naturgass. De motorene er bare 5 år gamle. Propangass drevne motorer holder også ca. 20 år, men de er ikke miljøvennlig på samme måte. Fordelen de har er at de i hvert fall har bevist at de har lang levetid. Holder veldig godt.

Tusen takk for at du tok deg tid til å svare oss i Team Extreme.

Lykke til videre med de nye biogassdrevne søplebilene!

Lykke til videre dere også i konkurransen!

Med vennlig hilsen

Lars Erik Mathisen, Veolia.

 

Besøk reportasjen om Mathisen Renovasjon i avisen Hadeland, da de fikk kontrakt med Veolia og REN, Oslo Kommune.

http://www.hadeland.net/Nyheter/lokale_nyheter/article4616468.ece

 

GRUPPEBILDE: Alle involverte i avtalen om tømming av søppel med gassdrevne biler.

Helt til høyre står Kjell Arne og Lars Erik Mathisen.


 

 

Publisert 30.10.09

Hej Team Extrem

Först vill jag beklaga att jag inte kan skriva på Norsk, mitt svar blir på Svenska. Det ger säkert lite oönskad träning. Därefter vill jag säga att ni verkar väldigt komittatde till er uppgift och väldigt seriösa. Jag hoppas att det går bra för er i tävlingen.
Jag hejar på er :-)


Nu till svaren på era frågor:
 
1.        Hvem er du – din rolle i IBM ?
        Jag är Gunnar Johansson och är samhällsekonom. Under större delen av mitt arbetsliv har jag arbetat med frågor som har med transportsystemet att göra. Jag har blant annat utvecklat modeller som man använder för att beräkna hur våra resvanor påverkas av den allänna samhällsutvecklingen eller förändringar i transportsystemet. Nu arbeter jag som affärsutvecklare inom offentlig sektor på IBM. Jag arbeter med att utveckla nya typer av projekt där IBM kan ingå. Jag har även förmånen att arbeta i ett globalt team inom IBM där vi utbyter tankar och idér om framtiden.

2.        Hva tenker du på når du hører: Smart trafikk/transportation ?
        Att bygga ny transportinfrastruktur kostar väldigt mycket pengar. Befolkningen i städerna ökar och det är svårt att ta sig fram samtidigt måste vi minska miljöpåverkan. Detta är en stor utmaning. Med Smart Transport menar jag att det i första hand handlar om att utnyttja det vi har mer effektivt. Hittills har det inte varit så viktigt och politiken har därför mest varit inriktad på att bygga nytt. Detta kommer att ändras och fokuset kommer flyttas mot att hushålla med det. Detta är ochså bättre för miljön och vi kan därigenom bygga ett mer uthålligt samhälle.

3.        Hvordan ser IBM på viktigheten av gode løsninger og sin rolle i utviklingen innen transport og ”Smart Move”?
        Det är avgörande för den framtida välfärden och en fortsatt ekonomisk utveckling att vi finner och inför effektiva transport-lösningar. Detta gäller främst storstäderna. Det är även viktigt för att vi skall kunna minska vår miljöpåverkan. Transport har alltid varit en viktig fråga i samhällsutvecklingen men under de senaste åren har det blivit en ännu viktigare för väldigt många städer i världen. De största utmaningarna är i de riktigt stora städerna och de som växer fort.

4.        Ser du noen fellestrekk, utfordringer, muligheter og forskjeller på utviklingen innen transport i Sverige/Norge/Norden kontra resten av verden?
        Länderna och de större städerna i Norden är olika, men jämför man med länder och städer i Amerika, Centraleuropa och Asien så är de relativt lika. Det som är typiskt för Norden är att vi har en ganska jämn och hög levnadsstandard. Detta gör att befolkningen ställer högra krav på plitikerna att lösa de problem som påverkar många i samhället. Av detta skäl har vi en ganska ambitiös samhällsbyggnad. Vi vill helt enkelt att samhället skall fungera bra och vi har råd att lösa det problem vi ser. Så är inte fallet i de flesta länderna. Vissa Länder/städer i Asien har så stora problem och börjar även få bättre ekonomi så de har utvecklats väldigt fort inom detta området. Singapore, Sydkorea, Japan är några exempel. Det finns redan flera intressanta lösningar som har utvecklats där och som ännu inte finns i Europa eller Norden.

5.        Hva tror du må til for å overvinne dagens trafikk problemer?
        Det är så många olika organisationer som ansvarar för olika delar av transportsystemet. Se bara hur det ser ut i Oslo. Det är Oslo Kommun, Akershus fylkeskommuner, NSB, Statens vegvesen, Fjellinjen, Ruter och flera andra. Man måste öka samordningen och hantera transportsystemet som en helhet för att se och genomföra rätt åtgärder. Men det är väldigt svårt att ändra på de strukturer som har funnits så länge. Dessutom måste vi inse att våra resvanor måste ändras på något sätt. Alla system har sina begränsningar. Om man har för många som utnyttjar dem så fungerar de inte. Det samma gäller strömförsörgning och vatten. Vi måste sluta blunda för det faktum att vi måste ändra våra vanor. Detta är svårt, men det går faktiskt lättare än många tror. Det sker en snabb utveckling i den digitala infrastrukturen genom internet och trådlös komminikation. Måna verksamheter kommer ändras och detta skapar också möjligheter. Man kanske inte behöver förflytta sig så ofta i framtiden, men ändå sköta titt arbete och uträtta ärenden. Och alla kanske inte kommer behöva resa vid samma tidpunkt. Det är ju mest under rushtid vi har kapacitetsproblem.

6.        Hvilken type transport mener du er fremtiden?
        Vi kommer säkert använda samma transporter som i dag. Men det finns vissa transportsystem som är effektivare än andra. Då tänker jag främst på spårbunden trafik. Det finns i dag inget transportmedel som kan förflytta så många personer få fort och på så liten yta som tåg. Men då måste man även så till att tågtrafiken fungerar väl och är konfortabel att använda. Så är det inte alltid idag. Sen kommer vi ha bilar under överskådlig tid. Vi har investerat många miljarderr i vägar och dessa kommer användas även i framtiden. Men vi kommer säkert ha flera olika typer av drivmedel. Man talar i dag ofta om elektrifiering av transportsystemet. Tåg går ju på ström och många bilar kommer drivas av ström i framtiden. Som komplement kommer säkert helt nya transportsystem som spårtaxi. Men dessa kommer byggas i de mest tätbebygda områdena där det inte finns plats att göra något annat. Och så kommer vi använda det digitala transportsystemet (internet mm) i betydligt större utsträckning som ersättning förfysiska resor. Vi har inte ens sett början på hur detta kommer ändra våra liv och samhället.

7.        Hva kan vi i Norge lære av Sverige og ”rushtrafikkavgift” systemet i Stockholm?
        Rushtrafikkavgiften som har införts i Stockholm har blivit en stor framgång genom att den bidrog till att lösa ett stort problem väldigt fort. Motsvarande lösning kommer att införas i Oslo och andra större städer i Norge. Det är bara frågan om när.

8.        Har det hjulpet med ”rushtrafikkavgift” systemet?
        Biltrafiken till och från Stockholm city har minskat med ca 20% och trafikköerna har minskat med mellan 30 och 50%. Det är lättare att beräkna hur lång tid en resa tar och miljön har förbättrats. Det finns inga andra åtgärder som man skulle kunna införa för att få så stora effekter.

9.        Har det svenske folket vært positive til ”rushtrafikkavgift” systemet?
        Svenska folket var från början väldigt negativa till rushtidsavgifter. Men när de såg att det fungerade så bra ändrade sig så många att det blev en majoritet som ville ha det kvar. I dag är det ingen som driver frågan att ta bort dem. De finns där för all framtid men kommer säkert att ändras och vidareutvecklas i takt med att Stockholm utvecklas.


10.        På vår blogg ønsker vi å sette inn linker til de sidene dere har ang transport og til filmer ang dette på YouTube. Er dette greit for dere ?
        Det får ni gärna göra.


Lycka till

Gunnar
__________________________
Gunnar Johansson
Business Development Executive
IBM Public Sector, Nordic
Phone: +47 94 50 65 21
Blogg:
http://ensmartareplanet.se/
Mail: gunnarj@no.ibm.com